Närområdet

Historik – Alströmergatan med omnejd

”Bostadsproduktionen i huvudstaden är emellertid för närvarande så livlig att man inte på långt när kan uppbringa tillräckligt antal murar. Åtskilliga stora nybyggen på Norr, Söder och Kungsholmen som äro uthyrda till den första oktober, äro inte på långa vägar färdiga ännu. Första oktober ser ut att bli en veritabel sorgehögtid för en hel del byggmästare och deras nypresenterade hyresgäster… En hastig visit på Kungsholms strand, där stora kvartersbyggen pågå  ger en mycket tydlig föraning av den situation som nu håller på att tillspetsas.” (Dagens Nyheter, september 1929)


BOSTÄDER

Kungsholms strand
Knappt tio år senare, då Kungsholms strand var färdigbyggt, fanns plötsligt gott om tomma lägenheter. Överallt satt lappar ”att hyra” uppsatta. Familjer som under hela 1930-talet flyttat runt i mer eller mindre omoderna fastigheter på västra sidan av Kungsholmen, flyttade nu till lägenheter på Kungsholms strand. Där fick de för första gången uppleva lyxen med badkar i våningen, skjutdörrar av glas till matplatsen och dessutom en magnifik utsikt över Karlbergskanalen.

Isaak Hirschs minnes bostadshus
Ett husbygge som däremot stod klart i tid var Stiftelsen Isaak Hirschs minnes bostadshus vid Igeldammsgatan 2-8 som invigdes i oktober samma höst, ”ett imponerande komplex med sina två ljusa, rymliga gårdar och sina 132 lägenheter” enligt en tidningsnotis. Huset innehöll huvudsakligen smålägenheter, där köken hade ”marmordisk och varmvatten.” På vinden fanns bad och tvättstuga med tork- och strykrum. Att placera både tvättstuga och torkrum på vinden var inte ovanligt vid denna tid.

Kvarteret Färjan
Ett år tidigare hade bygget av HSB:s stora hus påbörjats i grannskapet. Det var då ultramoderna hyreslägenheter i kvarteret Färjan med ingång från Alströmergatan, det största sammanhängande komplex som HSB dittills hade byggt. Långt in i våra dagar var Färjan Stockholms största bostadsrättsförening.


INDUSTRIER

Som var och en kan se och förstå har området kring vår fastighet i många år varit industriområde. Bland de många industrier som funnits här på 1930-talet och framåt kan nämnas Choklad Thule. Här tillverkades, fram till 1970-talet, bland annat godisfavoriten Mums-Mums. Tändsticks- och cigarrmaskintillverkaren Arenco höll till på Alströmergatan i 60 år och flyttade till den då nya förorten Vällingby 1960.

Vid Alströmergatan 22 låg Perssons stick- och vävmaskiner i en vacker industribyggnad. I hörnet mot Fridhemsgatan, Alströmergatan 12, låg Svenska Radiobolaget, ett dotterbolag till L M Ericsson (Ericssons). I hörnet Alströmergatan/Arbetargatan låg Värmelednings AB Carlor som, förutom värmeledningsinstallationer, tillverkade tvättmaskiner, stora manglar och potatiskokare för restaurang och skolkök.

En annan utpräglad industrigata var Igeldammsgatan, som fått sitt namn av Apotekarsocietetens odling av iglar som låg ungefär vid gatans början i hörnet mot Fleminggatan. 


BEGRAVNINGSPLATSER
Det finns två judiska begravningsplatser på Kungsholmen. Den först anlagda ligger vid Alströmergatan, några meter under nuvarande gatunivå. När platsen valdes var detta en utkant i Stockholm. Först 1929 hade stenstaden nått hit. Den andra begravningsplatsen ligger i Kronobergsparken.

Redan 1776 hade begravningsplatsen anlagts vid nuvarande Alströmergatan, då i ”Stadshagen…utmed Reparebans Gatan på väg mot Hummersberg vid Carlbergs Wiken”, och kravet, enligt judisk tradition, var att en sådan plats skulle ligga inte bara avskild utan i en så fridfull omgivning som möjligt. De som en gång hade blivit begravda där skulle få ligga kvar i all evighet, en förklaring till att den mosaiska begravningsplatsen ännu finns kvar mitt i den moderna bebyggelsen och direkt granne med vår fastighet. Den sista begravningen ägde rum 1888.

Författare: Hans Jansson, styrelsemedlem i Dykaren 12.
Källa: ”Från det yttersta Kungsholmen” av Birgitta Conradson, utgiven år 2000.